fredag 23 september 2011

Dekadens! Början på slutet!

Det finns bara ett sätt att börja det här inlägget, och det är såhär.

Vi var på vårt första kasinobesök igår kväll, på the Venetian. Ni vet, sånt som man gör en vanlig torsdagskväll. Jag nämnde the Venetian i förra inlägget också, tror jag. Världens största kasino (även om ryktet säger att det ska ha byggts ett ännu större nu här i Macao, men vi är osäkra på vilket det är), och allmänt dumstor byggnad. Macao som 2006 hade större omsättning än Las Vegas, och vars kasinon bara blir fler och större, trodde jag skulle vara omvälvande. Och visst, byggnaden var stor, men inte sådär så man stod och gapade.



Det fanns dock annat att fascineras av. Dels spelandet, som är en ganska allvarlig affär. Jag hade nog tänkt mig något annat. Halvnakna kvinnor som dansade på borden, män i vita kostymer, folk som grät i baren, skrik och tjo och tjim vid borden. Istället är det ganska tyst, ganska lugnt. Man ser inte riktigt om folk vinner eller förlorar, och det finns nästan ingen alkohol alls. Eller, det finns några få barer, och några restauranger som serverar vin till maten, men man ser ingen som är full. Lika många har flipflop och mjukisbyxor som kostym. Ser det här ut som ett party?



Jag var också ett stort fan av själva konceptet: att bygga ett plastvenedig. Fyra inomhusfloder säger de sig ha, vi vandrade längs med 'Grand Canal' och såg inhyrda gondoljärer i randiga tröjor frakta runt turister - sjungandes! Sånt går jag igång på. Också roligt med husen som kantade shoppinggatorna, allt var så påkostat och samtidigt så fejk. Alla hus är bara kulisser, inga dörrar leder någonstans, bakom fönstren är bara vägg. Alla statyer målade.







Det finns heller inget naturligt ljus, däremot en målad blå himmel som framåt kvällen ljussätts för att bli scenisk solnedång över fejk-san Markus-torget, som ovan. Till sist föll natten över typ-Venedig. Jag försökte verkligen smälta in i miljön, kolla här vilken snajsig drink, men Mike var för mycket britt, drack te, och den generella slutsatsen av kvällen är att stipendiepengarna fortfarande är säkra.



Och såklart dagens stora och verkliga nyhet. Jag är väldigt pepp, det var verkligen dags att läsa något svenskt! Och jag har heller inte läst Göst Berlings saga förr. Frågorna är många... Kommer jag kunna hålla mig från att läsa i förväg? Kommer mitt nyss avsända ynkmail till Sverige resultera i att jag får den skickat till mig (elände att adlibris inte leverar utomlands, man vill ju ha rätt utgåva så att sidnumren stämmer)? Och kommer Klas Östergren att upprättahålla trenden av 'äldst är bäst i P1s bokcirkel'? Jag kan knappt minnas när jag följt en mediagrej så maniskt som jag följer just den här...

2 kommentarer:

Lisa sa...

Jag vill minnas att du har sagt att du gillar kitsch, men då ska det vara rejält! Kort sagt: precis din stil.

Ina sa...

Du har sett för mycket på Ocean's Eleven tror jag =) Måste säga att den där spelhallen ser mer ut som en bridgekväll på PRO. Skönt att höra att stipendiepengarna således är säkra =)