Idag är jag lite yr av trötthet, jag tror att jag till sist kom till ro vid halv fyra på natten. Varför? För att jag fick ett långt, långt samtal med finaste bokcirkeln, Gertrud.
Det är en sådan stimulans och en sån lättnad på samma gång att prata med dem, även om det är via Skype. När jag bodde i Japan träffades vi också så, men här är det lite extra tungt eftersom både jag och de måste skriva nyckelmeningar eftersom ljudet när som helst försvinner; det blir lite som att skriva undertexter till sig själv. Men just för att Skype funkar halvdåligt, och just för att jag skypar hem så sällan, blir bokcirkelmötena så viktiga – som en navelsträng hem till Sverige och livet och vännerna där.
En annan anledning till att mötena är så viktiga är att jag får prata svenska, något jag saknar en hel del. Det är nog en av anledningarna till att bloggen blivit relativt väl uppdaterat hittills. Men själva poängen med bokcirkeln, att få läsa och prata om böcker, är så viktig för min vardagslyckan. I synnerhet när det varvas med insikter om allt möjligt med så kloka och fina kvinnor. Jag tror att den gruppen har förändrat mitt läsande, på det sättet att jag läser böcker till bokcirkeln på ett annat sätt än de jag läser för mig själv. När jag kurar ihop mig med en Gertrud-bok är det som om de allihop var med mig i rummet och läste, fnissande, snyftandes, och osams om boken, såklart. Vissa dagar gör det all skillnad i världen.
2 kommentarer:
Hej Lisa, vad bra du skriver! Idag ska jag hämta din bror som lyckades försova sig till tåget som skulle gå klockan 12 från Linköping. Han ska bo här några dagar för att "kunna skriva på sin avhandling i lugn och ro". Som du förstår betyder det att vi ska göra hemmagjord glögg. Heter er cirkel Gertrud? Vad roligt namn på den. Jag har en bokcirkel med mina gamla kompisar från svenskan på lärarprogrammet och det är sjukt värt. Hoppas allt är bra i Kina, kram på dig!
Nu blev jag lite blöt i ögat... Finaste japanlisa, puss puss!
Skicka en kommentar